Om Sajten

Ny forumkategori: Connemaraberättelser

2010-03-14 19:32 #0 av: Akerberg

Skriv dina connemaraberättelser och låt andra ta del av dem

Vet att många tycker det är intressant att höra historier och livsöden om olika ponnyer. Därför har vi skapat en ny kategori där det är fritt fram att berätta sin connemaraponnys historia. Både gamla och för längesedan bortgångna hästar, och kanske helt nyfödda.

 

 

Anmäl
2010-03-17 21:01 #1 av: Akerberg

Tycker det är tråkigt att kategorin fortfarande är tom Rynkar på näsan

Har tyvärr inget att bidra med själv, men hoppades att andra ville delamedsig.

Anmäl
2010-03-17 22:34 #2 av: bramble

 Jag börjar med den legendariske Cannonball! Mycket är sannt och säket är en hel del saga! Jag har hämtat info från wikipedia.

 Hingsten Cannonball har gjort störst avtryck i connemarans historia. Cannonball hade både Welsh-blod och härkomst från de gamla connemarorna i sig. Cannonball föddes 1904 och blev den första hingsten som registrerades i 1924 års nystartade stambok. Då var han redan 20 år gammal . Cannonball vann kapplöpningar för Connemaraponnyer, Farmers Race, i Oughterard 16 år i rad och det sades att han fick en halv tunna havre kvällen innan ett lopp, så som han sprang. Detta kunde dock inte vara sant men det skulle säga en hel del om hur fort han sprang.

Cannonball drog vagn hela sitt liv och brukade dra sin ägare varje lördag till marknaden, en resa på ca 50 km, enkel resa. Ägare till connemaraston som bodde längs vägen kände till rutten som Cannonball tog varje lördag och om de ville få sina ston betäckta ställde de sig vid vägkanten med sina ston och Cannonball selades av för att betäcka stona  Väl framme vid marknaden brukade Cannonball få en öl med 6 st råa ägg i för att kunna hålla formen efter den långa resan och  betäckningarna. Cannonball brukade trava hela vägen hem från marknaderna medan hans ägare sov ruset av sig på vagnsgolvet. Cannonball var pålitlig som få och stod lugnt och väntade om hans ägare fortfarande sov vid hemkomsten. Ibland kunde Cannonball få stå en hel natt med sele och skaklar. De gånger som ägaren red honom istället och gled ur sadeln kunde Cannonball ha fortsatt hem själv men istället stannade han hos sin ägare och försökte få honom på benen genom att bita tag i axlarna på jackan.

Cannonball var en häst med nästan mänsklig intelligens, högt uppskattad som avelshingst och älskad. När han dog 1926 anordnade man en traditionell irländsk likvaka som varade en hel natt innan man i gryningen begravde honom på den äng där han brukade gå och beta. 10 vuxna män bar honom på en stalldörr till graven där han begravdes stående med en stor bal med hö och blicken riktad mot kapplöpningsbanan. Folk reste flera hundra mil för att gå på Cannonballs vaka. Idag finns graven kvar men är övertäckt med ljung och vilda rosor. Men en sten i byn Leam i närheten av connemaraavelns centrum Oughterard visar var han ligger begravd.

 

Anmäl
2010-03-18 16:00 #3 av: boono

Vad ska jag berätta?! hmmmm

Jag har en D-ponny, Hagens Sheila och jag är så glad över att jag har denna underbara ponnyn! Hon är allt vad jag kan önska mig...

Innan henne så hade jag en C-ponny som var lite väl PIGG och som förstörde mitt psyke inom hoppning och när vi sålde henne så ville jag ha en ponny som var lugn och snäll!

Samma dag som annonsen på Sheila kom ut så såg jag den och vi ringde, det var redan en spekulant på henne men vi skulle kolla på henne först.. vi åkte det och min söta ponny, denna älskvärda varelse blev min dröm och när jag provridit henne åkte vi hem och funderade i ett par dagar. Ägaren sa att om vi ville köpa henne så var det bara att säga till! :D Vi bestämde oss (jag hade redan bestämt mig från första början jag såge henne)...

Min söta fina ponny behövde all stöd hon kunde i hopningen och eftersom jag var osäker så blev det så att hon inte trivdes så bra med hindrerna (hon älskade att hoppa men behövde stöd från mig, ett stöd som jag inte var kapabel till att ge henne). Jag belv sååå ledsen, min söta ponny... men vi testade en och annan klubbdressyr och det gick väl inte överdrivet bra men hon hade lite form...

Jag började träna för en tjej som hade tävlat upp till nationell nivå på sin d-ponny, hon var inte utbildad men var den perfekta tränare för mig och Sheila och redan efter ett halvår så va riv upp eoch tävlade lokala tävlingar, den första säsongen så var vi ute och vann nästan alla LB klasser som vi startade, och vi startade VÄLDIGT många :) Jag var glad igen, min söta ponny var duktig i dressyr och jag upptäckte att jag tyckte det var roligare än hoppning!!!

Nu har jag haft min söta ponny i mer än fyra år och vi har startat några regional tävlingar med bra resultat (inga placeringar men det är inte det som är det viktiga)... Jag älskar min söta ponny och vi satsar på en sista tävlingssäsong tillsammans nu innan jag fyller 18 och hon kanske blir en stolt mamma! Hagens Sheila RC 830 <3

Anmäl
2010-03-18 19:24 #4 av: Akerberg

Tack både Bramble och Boono!  Skulle ni kunna skapa varsin ny tråd i kategorin connemaraberättelser? Den här tråden var mer tänkt som en informationstråd om att man ska skriva på ett annat ställe, luddigt uttryckt

Anmäl
2010-03-19 10:24 #5 av: boono

#4 Vet ej hur man gör :/

Anmäl
2010-03-19 10:25 #6 av: boono

aha nu förstår jag :)

Anmäl