# Konvalesent tips på stimulering Author: Kjerulfia1 Som ni kanske har förstått genom en rad olika trådar så är Gittan skadad och står nu i en mindre sjukhage. Detta eftersom hon om hon skulle gå i en större skulle leka galopptävling och rodeo och träna på slide-stops. Det är inget bra när man har en senskada nere i hoven. Om hon skulle sköta sig i en större hage skulle hon gärna få gå där. Eftersom skadan sitter inne i hoven är det omöjligt att se eller känna om det blir bättre eller sämre, därför kör jag försiktighetsprincipen. På betet i somras funkade det fint, då var det så varmt och hon så mätt (fet) att de bara skrittade omkring, men så fort temperaturen sjönk så började de röra på sig betydligt mer. Det var i samband med att Gittan fick behandling på klinik. Nu efter 6 veckor, med promenader de senaste 3 veckorna, börjar hon tycka att livet suger när man inte får vara med kompisarna.  Så ni andra som har haft ponnyhästar på box/liten sjukhage under en längre tid, vad har ni gjort för att stimulera dem?  Kan tillägga att hon får 10 kg hösilage om dagen plus mineraler, och det är precis så det täcker hennes underhållsbehov. Det går inte att ha maten i finmaskigt hönät ute eftersom hon vevar med frambenen då hon tycker det går för långsamt/blir frustrerad och har sönder näten, plus att hon då kan fastna i dem med skorna.  Vi tränar mycket på halt under våra promenader och hon lyssnar otroligt bra, men har väldigt mycket energi, så skritten hem blir ofta en form av lätt passage. ## Comment 1 Author: Sassenach Trickträning? ## Comment 2 Author: Carrick Pilatesboll? Hänga upp/"gömma" godis som hon får leta efter? Kålrot läste jag ngn som hade hängt upp :) ## Comment 3 Author: [Borttaget] Förstår att hon tycker det är trist, och själv är man ledsen och orolig för utgången av det hela. När Yuppie stod i sjukhage, tror han var sex eller sju år, så byggde maken en hage högt i hemmahagen, där det var utsikt och lite som hände under dagen. Alla i familjen gick ner till honom och gullade under dagen, mest jag såklart, jag bara "var" där en lång stund varje dag, för jag tror att det psykiska som fysiska har lika stor betydelse. Men nu har jag ju mina hästar hemma så jag kan styra det hela själv. Däremot var det träns och kedja som gällde de första veckorna, tills lite kondition klingade av och acceptans av det hela. Det var bara promenad på väg som gällde, gick tyvärr inte ens att beta honom, då reste han sig direkt. Han blev fullt frisk, men jag fick fortsätta mina promenader, då långa på en dryg timma tills vi fick lite harmoni i kropp och själ. Så mitt långa utlägg ger dig alltså tipset att bara vara med henne, och göra de må promenaderna till något speciellt med smaskens i fickorna och mycket kel.  Stackars Stackars lilla GITTAN! Varma hälsningar annki ## Comment 4 Author: Annette En kompis i hagen som kan ge kli och sällskap. ## Comment 5 Author: starrhult När jag hade en häst med senskada och hon inte längre behövde "boxstorlek" på sjukhagen, fick hon gå i en hage som var ca 30 x 30 m, på slät mark. Jag gjorde extra staketstumpar (utan el) rakt in i hagen från mitten av två sidor (ca 8-10 m långa) + en staketbit från ena hörnet in mot mitten, diagonalen. Det gick bra att ha kompis med då, och det fanns  yta att gå på, utan att det blev några "springsträckor". Vatten och mat på olika ställen + aspstammar att jobba med. ## Comment 6 Author: GE En sjukhage i hagen hos kompisarna + lite mer ensilage i en stor balja... ## Comment 7 Author: liljegren Aspstock att gnaga på.. det är populärt i våra hagar.. ## Comment 8 Author: Kjerulfia1 Stort tack! för alla idéer och förslag. Man själv får ju idétorka efter ett tag, så då är det bra att kunna få lite mer input. Kom gärna med fler om nya tankar och förslag dyker upp. Vi ska ta ner lite sly på tomten som jag kommer att ta ner till henne till helgen. Sedan funderar jag på att ta ut en tjej jag lasttränade för för ett par år sedan och börja med klickerträning. Bara för att aktivera knoppen på henne. ## Comment 9 Author: Kjerulfia1 #4 Hagen är tyvärr inte tillräckligt stor för två hästar, och eftersom jag står inackorderad så har jag ingen extrahäst att "stoppa in", då jag inte tror att någon av de andra vill ha sin häst på mindre yta utan någon annan anledning. Då skadan sitter långt ner på djupa böjsenan så ska hon inte ha det för lerigt, och om jag skulle bygga en liten hage i/bredvid så skulle det bli ett lerhål ganska snart. Det är inte så att leran går upp till armbågarna på henne, men tillräckligt djupt för att kunna bli en onödig belastning. Det är skitsvårt det här. Har funderat mycket i dessa banor. Sjukhagarna är grusade finns i tre storlekar, nu går hon i mellanvarianten som är två boxar stor. Ska dela av den större till helgen så hon får byta lite. Den största är väl 25 till 30 kvadrat eller liknande, dvs gott om utrymme för divrese bocksprång. ## Comment 10 Author: ambo Senskaderehab är nåt jag verkligen vet allt om..och det där med att leda hästar som är överpigga är inte kul. Det blir ju lite moment 22 i att de inte ska få gå på stora ytor då de inte ska bocka o skena samtidigt som de är halvgalna när man leder o står på bakbenen mm. Efter en ledolycka för några år sen med känd hoppryttare var det skriverier att ingen skulle leda rehabhästar utan alltid skritta uppsuttet av säkerhetsskäl. Läste nånstans att det finns teorier att senskadorna läker ut lika bra oavsett hur man rehabbar. Ett år för alla typ. Vi som hade återfall (som jag tror klinikens för tidiga igångsättningsrek.) hamnade i att psyket inte orkade på ponnyn att gå in i ruta igen han slocknade i blicken lixom. Det var då jag gjorde på eget vis  dvs lät honom gå i stor hage med kompis hela sommaren och driva och självläka. Sen skrittade jag igång uppsuttet en halv evighet i skog och på grusvägar. Sen travade jag igång o till sist galopp. Höll på med det ett halvår. Nu 3 år senare är han fortfarande helt återställd och gör allt, aldrig någonsin varm eller svullen i senan.  Skulle han mot förmodan få ett återfall med lång rehab vete tusan..skulle nog låta honom gå vidare då ## Comment 11 Author: Kjerulfia1 Jag brukar varva mellan att leda Gittan och skritta uppsuttet. Det är onekligen så att när man sitter på har man lite mer kontroll. Sedan försöker jag också koordinera med någon annan i stallet så att vi har sällskap, de kan värma upp samtidigt som jag och Gittan skrittar våra 15 minuter. Gittan får sällskap och blir mycket mer harmonisk, men är fortfarande energisk. Men som sagt var, det är inte alltid det passar. Nu har jag ju sådan tur att hon hittills aldrig har rest sig, men att hantera ponnyhästar med överenergi är ju alltid en risk. ## Comment 12 Author: RC71 Har du fått någon klar diagnos ? Hur länge ska hon vara i sjukhage ? ## Comment 13 Author: Kjerulfia1 #12 Vid magnetröntgen i somras så framkom det att hon hade en senskada på djupa böjsenan, en defekt på strålbenet (vad det nu är för något) samt inflammerad bursa. Bursan var det som behandlades i augusti.  Eftersom skadan sitter nere i hoven, så syns inga yttre symptom så som svullnad eller värme, vilket gör det hela jättesvårt att bedöma om det blir bättre utan att  provocera fram något, och det vill man ju undvika. Hon går med sjukbeslag fram nu också.  Första hältan visade hon i mitten av mars och vi åkte in till klinik i april. Inga yttre symptom, ej sulöm, ingen temp... Ytterst lite halt vid longering på hårt underlag. Fick metacam med oss hem. Blev ohalt vid longering efter metacamkur. Under våren fick hon periodvis stå i sjukhage och skrittades mest, med försök till enstaka travpass, men då ville hon under en kort stund, kanske 10 sek,  inte riktigt belasta hö fram i stallgången när vi kom tillbaka in, för att sedan stå normalt.  I juni var vi inne på klinik igen (jag var bortrest en del i april maj, så då fick hon mest vila) eftersom hon visade samma sak i stallgången även nu. Hon var ren vid longering, och visade hälta först vid ridprov, och då efter att jag hade ridit några steg öppna i skritt  och sedan travat ett par varv. Alla fötterna röntgades utan resultat och vi fick tid till magnetröntgen.  Vet har gett henne en dålig prognos, mycket beroende på att det är så svårt att se/veta om det blir bättre eller inte utan att provocera fram något. Hon får gå ut i större hage om hon kan uppföra sig, men Gittan kommer att rejsa så fort hon får chansen så jag vågar inte det riktigt. ## Comment 14 Author: RC71 Jobbigt läge. Frågan är ju vad som givit bursiten. Mig veterligen har vi ingen ärftlig disposition för strålbensproblem i vår ras som tex holländska varmbloden brottas med. ## Comment 15 Author: GE Var det inte här som det började?   [#23](http://connemaraponny.ifokus.se/discussions/52ce5078ce12c417340006da-ungponny-2014?discussions-3#23 "Direkt länk till kommentar") ## Comment 16 Author: Kjerulfia1 #15 Det stämmer. Men hon var inte halt på hö fram förrän nästan en vecka senare, och det var vänster bak som hon trampade av sig skon på. Under den veckan gick hon mest och skrotade pga tappsko och att jag hade en del att göra. Jag tror ju att hon lyckade göra något i transporten, typ sparka sig själv i karleden, men hon kan ju lika gärna ha gjort något i hagen dagarna emellan. Skitsvårt att veta när. Hon hade transportskydd fram och boots bak. ## Comment 17 Author: Kjerulfia1 ![](/u2/0ec8c58c72b3e61099ffcd3a74b5653b/660/dsc-0086.jpg) Gittan i den utvidgade delen av sjukhagen, dvs "mellanhagen" plus ett hörn vid grinden av den stora. Något större än tidigare. Nu utsmyckad med gran.  Nedan en lite annan vinkel så får ni en uppfattning om hur det ser ut. Det var en mycket nöjd ponny.