# Sära sto och föl?!
Author: [Borttaget]

Vet inte om jag la tråden rätt...Det är rätt många här inne som föder upp hästar och jag har funderat en hel del på det här med att vänja av föl från sto. Det skulle vara kul å höra hur ni gör och hur era ettårsföl går i dagsläget!

Hur går ni tillväga för att sära på sto och föl på "bästa sätt"? Hur länge låter ni fölen dia tex? Vad är bäst ur stoets synvinkel resp. fölet?

## Comment 1
Author: Hanna-D

Det är väldigt individuellt. Jag har ett sto som tar hand om sina avkommor så länge hon får - även när de är vuxna. Mitt andra sto börjar ledsna på sina föl redan när de är 5-6 månader gamla. Tycker man kan läsa stoet ganska bra när det är dags att sära på dem.

Åringarna går tillsammans med avelshingsten när de är avvanda. Han är den som fostrar och leker bäst.

## Comment 2
Author: Murgard

Vi brukar skilja dem åt på nätterna vid 6-7 mån. Oftast verkar dom rätt nöjda att få mera lugn och nattro.  Men sedan kan dom få gå tillsammans på dagarna ett bra tag ytterligare.

#1  En sådan trevlig hingst ni har om han dessuom kan agera lekfarbror!

## Comment 3
Author: [Borttaget]

Har iofs bara fött upp tre fölungar, men har också haft tre helt olika avvänjningar på de tre. Fölunge nummer 1 blev skadad och bodde på djursjukhus under nära 2 månader. Flyttade in där vid 6 mån ålder och hade då inte varit ifrån sin mamma en enda minut. När hon sedan kom hem så sammanfördes dem igen, men hon började inte dia. Gick sedan med mamma tills 1,5 års ålder, då hon flyttade hemifrån och fick en ny, lika "mammig" mamma. Så den hästen känns inte helt avvand ännu, sina sex år till trots.

Fölunge nummer två gick med sin dräktiga mamma i elva månader, tills hon helt odramatiskt flyttade med sina tre jämngamla polare till sommarbetet. Alla var lugna och glada, inte ett enda skrik, men ganska så abrubt ändå.

Fölis nummer tre skildes dagtid från mamma vid fem månaders ålder, eftersom mamma genomgick OP och hade boxvila. Inte bra, mamma fick nära nog mastit och fölisen magrade ur. Tog mamma från boxvilan i förtid och sammaförde igen. Flyttade till sitt nya hem vid 9 mån ålder, inga problem. Tyst och lugnt, gick bara på släpet och åkte. Lilla mamman sa inte ett knyst.

Ska jag välja så gillar jag nog metoden där ungen går kvar tills nästa unge kommer, förutsatt att mamma är dräktig på nytt. Det mest naturliga känns bäst, och ger i varje fall hos mig en mycket trygg, stabil och framåt unge, som dessutom inte har några problem med att hålla hull, vilket många tidigt avvanda får. Egentligen är det ju vansinne att vänja av ett djur som ännu inte kan tillgodogöra sig ett grovfoder, och som det ofta kan vara svårt att få i tillräckliga mängder (dyrt) kraftfoder.

Dock är en bra flock guld värd, för då startar processen naturligt genom att de unga hästarna gaddar ihop sig och börjar leva lite självständigt. Att ha en hingst som lekfarbror är ju få förunnat, men en valack kan också funka.

## Comment 4
Author: [Borttaget]

Kul å läsa om hur just ni gör! Förstår helt å hållet att det är väldigt individuellt å beror mkt på hur stoet är. Hur fungerar det med att de diar? Hur länge (om de inte får nytt föl) är normalt? Vi har ett föl på 10 månader i stallet och jag kan känna att hon nästan är hysterik till att dia när vi släpper ut dem på mornarna. Hon diar en hel del under dagarna oxå, särskilt innan de går in, trots att hon äter VÄLDIGT bra me hö och kraftfoder. Det bästa hade varit å dela dem på dagarna med kan jag tycka. Någon som har varit med om liknande situation och hur löste ni det?

## Comment 5
Author: Murgard

Senaste fölungen hade fått en 1 1/2-årig lekkompis (valack)  som gick tillsammans med sto och föl de 2-3 sista månaderna innan avvänjning, (snällt sto).  Fölungen var väldigt nöjd med arrangemanget, vi kunde utan protester hämta stoet när vi ville jobba lite med henne.

Och han brydde sig inte alls när mor slutade dyka upp i hagen.

## Comment 6
Author: [Borttaget]

Jämnåriga  kompisar är ju guld värt! Nu går hon oxå me mina två valackar som är lite äldre till åren men dem leker hon mkt med. MEN hon har alltid mamma tillgänglig... Det är ju ett steg i utvecklingen att bli självständiga! Verkar som din fölis hade en bra avvänjinig med bra förutsättningar till att inte "sakna" mamma. Skönt när man hittar sätt som funkar för alla!

## Comment 7
Author: Hanna-D

#2 Han har ett helt fantastiskt temperament! Rumpan till höger tillhör honom. Sedan är det en dotter i mitten och tvåårig adoptivson till vänster ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif)

## Comment 8
Author: [Borttaget]

#4 Hur länge de får dia beror lite på, men är stoet dräktig så vänjer de av åringen vid ca 10 mån ålder, dvs så tarmfloran är helt utvecklad för att kunna tillgodogöra sig protein i grovfoder. En del ston avvänjer tidigare, en del nästan inte alls. Tvåringen jag har fick dia fullt ut tills betesläppet som var vid 10 mån ålder, men hade hon stannat fram tills att lillasyster kom så hade mitt sto säkerligen avvant henne. Jag såg en början till det några veckor före betet.

Många ston surar ju ihop på fölet, och fölungen får ta till knep för att få dia. Stoet går ju ofta undan, eller gnager en hel del på fölets bakdel under digivningen för att få den att sluta, så det blir ju lite jobbigt för fölet. Samtidigt är ju detta en helt naturlig process som får fölungen att söka annan föda.

## Comment 9
Author: Murgard

#7 Snygga rumpor!!  Är dottern dräktig?    Adoptivsonen ser ut att ha en lite udda färg..   Men, accepterar din hingst nästan vuxna valacker i hagen? Tillsammans med ett sto?  Otroligt!  Vad heter han?

#6 Ja, just denne lille herre var allt så okomplicerat med.   Har varit med om fölisr som i princip kunnat gå genom eld och vatten för att nå sin mor. Trots bra sällskap och rel. sen avvänjning.  Det är så individuellt.

## Comment 10
Author: Hanna-D

#9 Dottern är nu två år, fotot är taget förra året då hon var avvand. Låter alla fölungarna flytta över till hingsten när de vänjs av. Stofölen får däremot flytta på vårkanten för att ingen olycka ska hända ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif)

Adoptivsonen är en vanlig svart men med s k Rosson-svans.

Hingsten heter Stjernens Epus RS 449 och accepterar även valacker. I hingsthagen går just nu Epus, "adoptivsonen" som nu är tre år samt tre stycken nyblivna åringar (tillika äkta söner ![Fl&ouml;rt](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif)).

(förlåt! ska inte lägga ut fler shettisbilder på Connemara-forumet). Bilder finns på hemsidan [www.kilskogen.com](http://www.kilskogen.com/) kika där istället.

## Comment 11
Author: [Borttaget]

#10 Vad menar du med adoptiv? Tog hingsten hand om fölet när stoet dog, eller ngt annat gulligt?

## Comment 12
Author: Murgard

#9  Nu har jag tittat in på din hemsida. Stona var också jättefina! Hade en sådan liten kamrat i 28 1/2 år.... (men inte lika exteriört tilltalande) .

## Comment 13
Author: Hanna-D

#11 Nej då inget sådant men det är den enda som han inte är biologisk far till men visst tog han hand om honom som föl också.

## Comment 14
Author: [Borttaget]

Imponerande hingst![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif)vad är det som säger att de inte de ska kunna ha kompisar i hagen de oxå! Hur ofta har hingstar ngn att gå med egentligen?

## Comment 15
Author: Annette

Det är inte så ovanligt att Shetlandshingstar går med sällskap.

## Comment 16
Author: [Borttaget]

Blir det kanske mer ovanligt ju större häst man har kanske? Min ena valack gick med hingst länge, å det var valacken som bestämde. De var väldigt aktiva och höll varandra i form![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) Hingsten var stenhård i bringan av alla kickar han fick där....

## Comment 17
Author: Annette

#16. Så tror jag att det är. Fribetäckning är ju inte så vanligt bland de större raserna.

## Comment 18
Author: Hanna-D

Sedan får man skilja på att gå på fribetäckning med ston som ska betäckas sommartid och att gå med sällskap vintertid (oavsett om det är dräktiga ston, valacker eller hingstar). Tycker det är många hingstar som går ensamma som kanske skulle kunna gå med en kompis men där ägaren inte vågar/vill släppa ihop dem.

#14 Det tycker jag också, min ögonsten! ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif)
