God em 13 mars
Jag antar inte bara vi runt Sth har ett uselt väder. Skönt ändå med plusgrader även om snön blåser sidvärts på oss. Det ska ju bli ett totalt omslag med riktigt kalla nätter och kalla dagar, känns jobbigt med den halka vi kommer att få, då det har varit plus i flera dagar med vattenfyllda diken och blöta vägar, det gillar jag. Opal har utvecklats och blivit en härlig ridhäst, lätt och fin i handen, känslig så mina händer de vilar mot manken.
Jag rider ju i alla väder, och det här med snösulor har nog varit ett kapitel för sig, beroende på var man bor. Jag köpte ju in ett par huf-flex till framhovarna, där det klumpar sig mest. Personligen kan jag varken säga ja eller nej, då jag helt enkelt inte använt dem. Jag har istället varit jättenoga med kratsningen och så fort jag känt av något, har vi joggat långsam så det släppt. Har funkat toppenbra för oss, nu när de verkligen är fullväxta sedan länge. Min kompis med halvblod, stor kille, har prövat och för henne blev det tummen ner. Första gången fick de ha dem ett par dagar i hagen och då åkte de framåt lite under skon och hon såg att han blev ojämn. Då prövade hon dem under en ridtur och tappade en, trots att de var passande enligt tabell. När jag skickade tillbaka en del av mina, blev de förvånade för de hade bara hört bra om dem, när jag köpte mina hade de ingen aning då de aldrig provat? Vill man prova, så måste man absolut ha tången till, då järnet är starkt. Nu har ni fått en alldeles för lång beskrivning av huf-flexen i alla fall. Kvar väntar för mig en tur ut i Stockholmstrafiken och arbete, hälsningar från Annki
foto:fam Liljegren, baby-Opalen matas, hungrigast i stallet nu också
.
Huf-flexen är inge storsäljare just pga dom problem du beskriver . Man det är klart en återfösäljare inte säger det 😉
Jag har ingen personlig erfarenhet men lyssnar på mina kollegor ..
#0 stiliga händer där ;) Funderar på det här med katter.. kan dom bli dementa? Vår lilla herre har börjat bete sig väldigt underligt.. får googla lite o kanske ringa vet o rådgöra imorgon. Hn är ju inte dålig mer än att han har börjat bete sig udda.
#2 Visst kan dom bli det .
#0 Tycker du att Opalen är annorlunda än de andra två? Ja, de är ju olika som invider såklart, men jag tänkte på hur Fergus blev. Han var visserligen inte moderlös, men det var en hel del jobb att få honom på fötter, och han blev väldigt präglad på mig. Från hagen hade han full koll på var jag befann mig på stallbacken, och kom traskande så fort jag närmade mig . Han kände tom igen bilen och ljudet på den.
Jag såg honom på tävling ofta fram till att han såldes 2014. Jag är övertygad om att kände igen mig hela tiden, och efter att vi hälsat stod han alltid och spanade efter mig. Ibland kändes det som att jag förstörde koncentrationen, som på den här bilden, då kan kom av sig lite när han fick syn på mig. Han ville stanna och hälsa!
En gång på en stekhet tävlingsdag ville han inte dricka vatten. Han hade inte druckit något på hela dagen. När jag kom dit lyfte jag bara upp hinken under näsan på honom, och har drack upp allt i ett svep. Lite märkligt. Kanske kände han att han var törstig precis just då, men jag tror att han kom ihåg mig "när hon håller fram en hink ska man vara duktig och börja äta eller dricka på en gång" …
Jag har inte träffat honom sen han såldes, men jag hoppas på att göra det i sommar. Det ska bli spännande att se om han fortfarande känner igen mig. Jag tror inte det, men hästar har ju gott minne, så man vet aldrig…
#2 Det kan dom. Jag hade en katt en gång som nog blev det. Han togs bort när han var 20 år gammal, och han var pigg till sista dygnet. Jag upplevde att han glömde bort var maten och toan fanns de sista åren. Han kunde gå omkring och jama och se ut som han letade efter något. När jag visade maten eller lådan blev han i allmänhet nöjd. Det sista året hade han mat och vatten inne i badrummet + transportlådan, som han älskade att ligga i. Sista tiden ville han vara mer i fred, och han sov lite mer än vanligt, men det är ju inte så konstigt vid den åldern.
En morgon ville han inte komma ut ur boxen, och inte äta och dricka. Jag försökte mata honom med räkor som var favoritgodis, men han vände bara bort huvudet. Det var som att han hade stängt ner och sa att det var dags, så nästa morgon åkte jag och tog bort honom. Förutom att han verkade senil betedde han sig dock inte speciellt konstigt i övrigt. På vilket sätt har kissen börjat bete sig udda?
#4# Hej igen!
Ja, det tycker jag verkligen att han är. Nu har ju alla de connemaror jag ägt varit pigga, men Opal har haft en helt annan tuffhet som yngre. OCH vakenhet. Det har varit ett stort antal hemgalopperingar och bockande när han var yngre. Det jag lärde mig av det var att han säkerligen hade svårt att lämna sin flock, så jag gick helt enkelt den första biten med honom. Sedan är han väldigt ljudkänslig, vilket Uffe Lind informerade mig om. Jag lydde rådet och köpte luva, men då blev han bara mer osäker på något sätt. Allt har fått ta sin tid och det hade säkert gått fortare med ridhus vissa delar, men nu har jag inte det utan bara en fin utevolt som vi får låna. Det fina med att ha fler hästar är att de också lär av varandra, såklart mycket bättre än av en människa. Så periodvis då han har varit för busig, har han fått följa med som handhäst, numera inspänd under en del av turen, det har gett honom lugn. Man brukar väl säga att ett halvblod räknas som vuxen vid sju och jag tycker mina har varit vuxna vid åtta års ålder. Så även med Opal. Det jag har fått skörda efter denna långa tid är en otroligt kelen och stabil häst i stallet, underbar att rida NU, och väldigt nära mig. Gnäggar mycket och kommer alltid fram till grinden. Fostran i hagen har Aran skött mycket bra anser jag. Så allt bus och vad man ska kalla det, har såklart hjälpt till att bygga en bra balans, plus att han lekte massor hos Kerstin med en lite äldre shettishingst innan jag köpte honom. Han är väldigt lydig, han fick helt enkelt lära sig att stå stilla så många ggr som jag fick hoppa på och av under hans inridning. Jag har en toppentränare, så klok och massor av erfarenhet, hon sa till mig när han var liten, blir man vän med en sådan häst blir det bara så bra. Har försökt tänka så när jag varit deppig och undrat hur jag reda upp detta. Så han har förändrat mig som ryttare. Han är dessutom väldigt renlig, till motsats till Aran och kissar väldigt ogärna i sin box. Nu blev det en helt uppsats igen tyvärr.
#5 Han har börjat jaga och vara aggressiv på Maja (andra katten) Här börjat sätta sig framför oss inomhus o kissa på golvet trots ren låda och att han nyligen blivit erbjuden att gå ut.. eller så är han väl missnöjd med något.. men det har inte hänt något inne på väldigt länge så vet inte vad det skulle vara :/
#6 Ja, det är lätt att det blir uppsatser, när man skriver om sina älsklingar :)
Hur gammal var Opal när han kom till dig? Fergus fick jämnåriga kompisar när han var ca 9 månader, men fortsatte ändå att vara lika "mammig" tills jag sålde honom 2010. Då var han 6 år.
#7 Han kan ju ha ont nånstans och tar ut det på den andra katten. Om lådan är ren borde det inte vara missnöje iallafall. Du har inte bytt sandsort nyligen? Det är en källa till missnöje hemma hos mig! Den där pressade pappersmassan duger inte alls. Då blir det badrumsmattan! Whiskas ej klumpbildande ska det helst vara!
Du kanske borde checka upp honom så att han inte har njur -eller urinbesvär.
#8#Eller hur😊, han var två år och blev eller var så sällskaplig fort, han stod gärna med huvudet på axeln för att bli smekt, nästan så han somnade.