Det är för långt bort, annars hade jag tagit med russet till finalerna, hon fick ju ett gångartsdiplom. Sista arbetsdagen idag på en dryg månad, dvs om jag blir godkänd på inskrivningen imorgon. Har tappat matlusten helt men ser ändå fram emot att slippa pulver. Och rida Xanadu nästa år :-) Prinsen hade släppt in sig själv i fel hage igår och skyllde på blåsten när han kom galopperandes…

Hoppas du får ok-stämpeln i rumpan (en jobbarkompis uttryck inför sin GBP-op :)

Det är nog "bra" att du har tappat matlusten, men ändå ser fram mot att få börja äta sen. Problemet som jag upplever är annars att maten blir en fixering under den här reningstiden. Jag har flera vänner som har opat sig, och några led sig igenom tiden med "åh vad gott det skulle vara med en pizza", " åh tänk en smörgås, bara en liten en med ost och skinka" etc, totalfix på mat! Det är ju attityden till ätandet som måste förändras. Operationen skapar bara förutsättningarna, dvs det går inte att äta så mycket varje gång. Jobbet måste pat ändå göra själv, alltså ha totaldiciplin på intaget. Jag känner två som gått upp massor efter op, genom att fullständigt lura sig själva. Det är helt ok att äta en liten chokladruta, en cashewnöt eller några ostbågar och chips ibland , sa dom. Absolut, men inte en gång i timmen alla vakna timmar på dygnet! Då går det åt skogen…

Såg i en annan tråd att du hade bacillnojja! Se till att det finns sprit på toaletterna, om du ska dela den med andra. Tvål och vatten bästa skydd mot norovirus od, men vad jag vet finns inga kräksjukor i omlopp just nu. Sprita av muggen, kranar och dörrhantag etc. Du anar inte så ohygieniska en del är, var dom är och gräver utan att tvätta händerna, för att sen ta i allt runtomkring! Gå inte heller på golvet med bara strumporna på, så att du drar ner nåt skit i sängen. Folk läcker du vet…

Yrkesskadan har gjort sig påmind igen, men jag tror att det är bra tips!!

LYCKA TILL! 👍

Bacillskräcken var mer att bli sjuk så jag inte kunde bli opererad. Jag blir typ aldrig sjuk så just den biten är eg fånig att bli nervös för.

Jag är inte nervös för operationen heller eftersom jag inte har fått det där sista okejet ännu.

Ja just det. Det där med maten efter.

Jag känner också folk som tja är fetare än vad jag är nu. Efter op.

Just de är inte mina förebilder. Sen har jag de som efter en bunt år är rätt smala och lever "normala liv" och det är där jag har mina förebilder. Och så en rätt nybakad SSK som körde buss i sitt förra liv och opererade sig ungefär när jag började jobba där, gjorde en DS och har sen "försvunnit" :p

#1 - Ja detta att vara ponnyryttare är min största viktreglerare och sporre att hålla mig i skinnet 😃

#5 ja, det var ju lite kontraproduktivt ur viktminskningssynpunkt att lära känna Hoffa (SWB) 174 cm… Men skam den som ger sej.

Nu har hösten äntligen kommit till Skåne. I natt hade vi första nattfrosten. Det är alltid något visst att stalla upp igen  efter fyra månaders utevistelse. I år var det extra speciellt med tanke på att jag har en ny häst, Murgårdens Tiffany i den ena boxen.  När hon kom i början av juni var hon oinriden och idag har vi varit ute och galopperat i den gulnande bokskogen. Mannen påstår att jag är som en "ponnytokig" 11-åring. Mrs M. Vinterpälsen blir jättemörk, nästan svart på halsen. Är det ett släktdrag?  Hälsade på lilla storasyster Maja i förra veckan. Hon såg PRECIS likadan ut.

Lycka till lil-sis! Jag har faktiskt givit mig på 5-2 och det har fungerat bra trots att jag inte följer noggrant. Känns riktigt bra när jag kliver upp på hästen och t o m även när jag rider. Vi har här i stallet en tjej och en annan tjejs pappa som gjort GBP-op. Båda klarar sig mycket bra och är mycket nöjda!

Blev godkänd utan att kliva upp på en enda våg. Tänkte äta riktig liten lunch på Ikea, ändrade mig. Men nu är jag trött!

Grattis till godkännandet! När blir det op?

På måndag!