Det var slumpen för min del…..letade ny ridhäst fick tips av Lena B. om ett gult connemarastosom var stor häst, som jag först inte ens tänkte titta på, gul betydde för mig den beigeaktiga fjordhästfärgen o det ville jag inte ha…..

åkte i varjefall dit o tittade o jag kan lova att jag "föll pladask" för henne, så småningom såldes halvbloden (varmblod ska det visst kallas idag) o det blev fler maror, o det har jag aldrig ångrat,

-jag är frälst!!

Jag var på ridläger på Hagens stuteri och blev helkär i Hagens Quancy och skulle få köpa henne för mina förräldrar. Men hon var redan såld till Nfrk då… Då hyrde jag Hagens Rosie ett år, jättefin och snäll liten ponny!

Men jag ville ha en med mer fart i och Rosie lämnades tillbaka… Och mer fart fick jag med nästa häst, engelskt fullblod direkt från banan

Världens coolaste häst! Tyvärr extremt känslig för ALLT!

Det resulterade i att av dom 1,5 åren hos mig var han ridbar sammanlagt kanske 1,5-2 månader (hopplock av dom dagarna jag satt på honom)… Han dömdes ut…

Efter det så var det bara Giselas connemaror som var bra nog, hållbara och friska! hehe… Så jag åkte dit och jobbade där och fick välja en av alla hennes hästar som skulle få följa med mig hem, det blev då 3-åriga Zinzano!

I år fyller han 11

Oj! varför blev det connemara - Lambay Inver RC 4 tror jag. Fast mest Brolötens Grafit. Var på ridläger 1999 och 2000 och föll handlöst för både Grafit och hans far (även fast hans far var död sedan många år).

jag tror att Chris Brolins connemaror trollband mig. De var underbara, eller de ÄR underbara.

Letade D-ponny under två års tid, fann tillslut min Baffin och sen dess är jag fast!

Favoriten på ridskolan var connemara, sen läste jag en bok där en connemara var huvudperson, och den var släkt med favoriten, och på den vägen började stamtavleintresset!

#5 vad var det för bok?

#4 ..och en sådan Baffin vi fann!!

Slumpen!

En valack började vi med, nu är de 8 stycken. Underbarare häst än Bounty får man leta efter och han var verkligen en jättebra representant för rasen!!! Och ja det talar väl sitt tydliga språk eftersom vi nu har stallet fullt med maror.

Efter att ha provridit x antal ponnier under 1,5 år i hela södra Sverige o träffat den ena stackars uppstressade o felridna  felhanterade ponnyn efter den andra hittade vi äntligen rätt till Connemara! då föll pusselbitarna på plats - temprament, hållbarhet  o prestation i skön förening. Vi äälskar våra två valacker.

Letade ponny till döttrarna som vuxit ur sina Shetlandsponnyer och fick rådet av Maria Holdhaus att höra med Bengt H Johansson i Horred om ett sto som hette So-Nice. Så träffade jag Bengt och Anita och Najsan blev våran. (I fjol köpte vi faktiskt ytterligare en häst av Bengt men då en Holsteiner som dottern Maria och jag delar på). Vi fyllde på med ytterligare en Connemara och från Öland, Köhls Polka och sen var det kört. Ut åkte halvbloden och ja ni vet resten. Stallet fullt med underbara C.