Siste häst att lämna gården
Om ni av någon anledning skulle bli tvungna att göra er av med alla hästar utom 1 vilken skulle då bli den sista att lämna gården??
Hos mig är det Liljegårdens Eloise som aldrig kommer säljas…
Och hos syrran är det Candy Moon som aldrig kommer byta ägare…
Hagens Bonnie kommer aldrig någonsin byta ägare

Mina 2 hästar är mig båda två lika kära. Det är som med barn, man älskar alla sina barn lika mycket & väljer inte den ena framför den andra.
Så i min ägo stannar båda livet ut…
Det skulle bli Jocke, man kan inte sälja en 22 årig ponny som betyder så mycket. De andra skulle man kunna hitta bra seriösa hem åt eftersom de är i sina "bästa år".
Jag har haft min häst utlånad på foder två gånger och kan inte lova det inte blir igen men han kommer aldrig byta ägare och jag ska göra mitt yttersta för att inte behöva låna ut honom heller. Sist jag fick hem honom var han ju inte i allt för bra psykiskt skick… Det är kul nästan jämt med hästar..

Nu står Cinna och Peia på olika gårdar men ändå. Peia ska vartefter säljas men Cinna lämnar oss aldrig.
Hade mamma fått bestämma hade hon haft samtliga hästar hemma i köket ;)



Bellis kommer nog bli kvar till sist i sådana fall. Jag kommer aldrig sälja henne. Krisar det sig på det ekonomiska planet får jag väl försöka leta rätt på en fodervärd, men säljas, nej.
Lovöns Destiny ska allt bo kvar här på gården. 
Hon är det käraste vi har i stallet.

Ja, jag har bara en att välja på för tillfället. Så det blir nog Kråkan!

Svårt val. Bolle Lucinda blir den connemara som säljs sist iaf, lånar ut henne kanske vi gör men inte säljer.
Annars blir det nog russet Trollets Roxie som blir kvar längst, vår första egna russuppfödning, äger både mamma o pappa.
Hade Neffi inte redan legat begravd på gården där vi bodde hade hon varit kvar sist. Hon var orsaken till att jag föll för connemarorna. Och att jag köpte henne för ett ruskigt pris 
Stardust hade nog heller aldrig åkt om det inte vore för att det var just till Mattsons.
Jag har sålt två , en kallblodstravare (vi hade olika mål här i livet) och en fjording som panikköptes när Patsy skulle tas bort. Hon var gott och väl en decimeter lägre än vad som var sagt. Så jag bantade ner, tränade upp och sålde vidare.
Hagens Sheila kommer jag aldrig sälja eller något sådant 
