Idag är det onsdag vilket innebär att det är jag som släpper ut och morgonfodrar i stallet.

Allt var som vanligt, och när jag kom till småtjejerna, så släppte jag Gittan först, som vanligt. Hon, för hon är ju en ponny (om än i stora mått), börjar direkt mumsa på hösilaget. Sedan var det dags för hennes partners in crime, två bruna halvblod, också 3 år. De började också mumsa på hösilaget så fort de kom ut.

Men vad gör då connemaran när alla är samlade? Inte stannar hon kvar och äter upp sin mat inte, utan hon traskar iväg med målmedvetna steg mot GRÄSET! som är en bra bit bort och det är både träd och kulle emellan. Till saken hör den att deras hage blev lite större häromdagen och i det nya området finns det ju MAAT ! Det är ju mycket godare, det förstår ju vem som helst, tycktes hon säga när jag gick för att se vart hon hade tagit vägen. 

Där stod jag på morgonkvisten, tittade på min häst och filosoferade när solen gick upp, när pållan plötsligt blåser upp sig och blir tre nummer större. Utanför hagen spankulerar det förbi två älgar. Då får hon fart på benen och springer till polarna som en oljad blixt. Då dög de minsann! Sedan var det tre uppblåsta småtjejer som sprang omkring i hagen ett tag.

Tyvärr hade jag ingen kamera med mig, så inga kort, men det var en ganska härlig syn!