Och här kommer bild på ytterligare en av deltagarna :)
Det ska bli riktigt spännande! Håller tummarna för att det inte blir alltför kallt och blåsigt 🙂

Fin 🙂. Riktig Connemaratyp enligt min amatörmässiga bedömning.

Även jag vill önska alla lycka till ! 🙂

Hoppas nån har lust att rapportera lite för oss som inte har möjlighet att åka dit. Jag jobbar hela helgen, så det är kört för min del…

Jag åker med hingst, och kan försöka lämna en rapport lördag em/kväll :)

#5 🙂

Jag är med som support och har alltid telefonen i högsta hugg så kan lova lite uppdatering jag med:) Får jag till det kan de komma bilder med!

Två godkända hingstar, länk till preliminära resultat: http://www.connemaraponny.org/nyheter/preliminara-resultat-avelsvarderingen-ljungby

#8 Alle hingstene som var der i dag, og passeret veterinär kontroll er godkjente for avel. Det ble 2 RC hingster og 7 RCB hingster, med eksakt like rettigheter. Altså ble det 9 godkjente hingster i dag. I og for seg er alle Connemara hingster som fortsatt har kulene,  også godkjent for avel.

Om någon vill bidra med bilder till Aramennoc är det jättevälkommet 😎

Hm, är det bara jag som inte kan se annat än tomma rutor + hingstarnas namn + avkommevärderingen om jag följer länken?

#11  Såhär ser det ut för mig

Luxor har en intressant stamtavla tycker jag, hoppas man får se honom ute på banorna i framtiden!!

Tack Åkerberg! Jag har väl för mycket virusskydd eller nåt på datorn…

Hei Alle sammen, er det noen der ute som kan forklare meg hele vitsen med en avelsvärdering som den er i dag pr dags dato. Jeg tror det er viktig at man får igang en diskusjon, og en forståelse hvor galt dette systemet egentlig är, siden 2011 har alle Connemara hingster som ikke er kastrert värt godkjente hingster, ordet godkjent hingst forsvant i og med de nye Plan och Riktlinjer 2011.Dengang bettyde det at en godkjent hingst hadde en viss kvalitet.

La meg ta 3 parallele scenarier fra vår egen gård, vi har en RC hingst, en RCB hingst og flere SCR hingster. Vi har også flere RC/SCR sto.

Scenario 1 : Vår RC hingst betäcker vårt RC sto avkommene, kan enten havne i RC eller RCB 

Scenario 2 : Vår RCB hingst betäcker samme RC sto og avkommene kan havne i RC eller RCB, altså helt likt som i Scenario 1

Scenario :3 Vår SCR hingst betäcker samme RC sto som i scenario 1 og 2 og da skal avkommet fortsatt väre i i SCR, men det finnes et hull i systemet, i moder stamboken står det at begge foreldrene skal väre class 1 eller 2. for at avkommene skal kunne bli RC/RCB. Om jeg kasterer vår SCR hingst og annsöker om at den skal bli en RC (class1, vallack) så er han fortsatt faderen, som nå er i RC (class1 ), og det står ikke spesifisert kjönn, altså er begge foredlerene class1 RC , og avkommene har samme rettigheter som i scenario 1 og 2.

Hadde värt önskelig at SCS sin representant hadde tatt opp disse problemene med ICPBS da  hele classifiserings systemet er en fars.

Som det er i dag, så spiller det ingen rolle om du bruker hingsten, Aramors Luxor med 40 poeng exteriört, og 88 i hoppning eller Wals Chalmers med 34 poeng exteriört, og 45 i hoppning. Eller en hingst som ikke er vist, bare du bytter avdeling i stamboken fra hingst til vallack för du viser avkommet.

Har problemer med å forstå at et slikt system skal före vår ras fremmover. Håper på svar og ideer hvordan dette kan löses.

#15 Du fortsätter att raljera kring frågor som i huvudsak ligger helt utanför SCS kontroll - med vad jag tror - syfte att håna och förlöjliga föreningen. Eftersom du i ditt nätverk har mycket erfarna och kunniga personer att diskutera dessa frågor med så är det i alla fall för mig svårt att ta dig på allvar utifrån detta:

"Som det er i dag, så spiller det ingen rolle om du bruker hingsten, Aramors Luxor med 40 poeng exteriört, og 88 i hoppning eller Wals Chalmers med 34 poeng exteriört, og 45 i hoppning. Eller en hingst som ikke er vist, bare du bytter avdeling i stamboken fra hingst til vallack för du viser avkommet."

Nej - om den viktigaste frågan i frågan i avel för dig är hur avkomman registreras, så stämmer det helt. Men för mig, och för väldigt många andra är den centrala frågan alltid - Hur väljer man ut de för avel mest lämpade individerna i relation till de mål man har med sin avel? Det innebär väldigt summariskt att man genom olika system, dels i förväg skall försöka gissa vilka djur som kommer att ge avkommor som är lämpade att på sikt nå förbättringar som önskas - men även att så snabbt som möjligt kunna värdera vad som visar sig hos avkommorna till avelsdjuren. Det är där den nuvarande hingspremieringen kan vara till stor nytta för den som skall välja hingst att använda i avel.

Du, som själv är hingstägare vet nog att begreppet "godkänd hingst" - i dag egentligen är "godkänd som klass ett" och avelsvärderad utifrån rasvisa krav. Om du byter ut ordet "godkänd" i ditt inlägg mot "tillåten i avel" så blir det genast mer riktigt. Efter att EU bestämt att inget land får förbjuda/begränsa hur hingstar får användas i avel - så är det som du säger tillåtet att använda alla - bara dom är veterinärt godkända. Men om det för den skull är önskvärt att alla verkligen används i avel är en helt annan fråga. Så det är klart att har man focus på att målet är att avkomman skall få tillhöra RC eller RCB så kan man på olika sätt manipulera med krångliga regelverk - men har man focus på att få så bra avkommor som möjligt så uppskattar man nog att det trots allt finns en hingstpremieringsnämnd och en hingstpremiering. Klass 1 resp klass 2 som egentligen är resultatet av avelsvärderingen - är ju en vägledning för stoägare i vad erfarna och kunniga personer bedömer kan bli bra individer i avel.

Jeg synes, det er godt, at der er klasse 2 for en grund. Klasse 1 er kun til pynt ponyer. Hvis du ønsker at sælge ponyer skal ponyer til at springe. Det ignorerer den danske kåringen.

#17 - Det är väl det som är tanken från början med RCB - eller klass två hingstar, att öppna möjlighet att använda individer som för dagen (som det blir vid en premiering) inte motsvarar individkraven för klass ett. Förvisso är det en möjlighet som egentligen förutsätter ett ökat eget ansvar hos den som ändå väljer en sådan hingst - ett ansvar som kanske alla inte bryr sig så mycket om. Om man mer undrar vad som är tillåtet än vad som är lämpligt i varje fall. Premieringsreslutatet är ju trots allt en kvalificerad gissning. När det gäller de två som passerat premieringsnämndens nålsöga denna gång i Sverige - så verkar de ju också vara utmärkta hoppare.

En ny hypotetisk fråga:

Vilken individ är mest lämpad för avel?

Hingst 1 Exteriör 88888 Galopp 6 Löshoppning 55 och RC

eller

Hingst 2 Exteriör 87789 Galopp 8 Löshoppning 88 och RCB

#19. Löshoppningspoängen beror väl i hög grad på hur väl förberedd hingsten är och hur erfaren hans tränare är. De dåliga siffrorna behöver nödvändigtvis inte bero på att hingsten är en dålig hoppare.

#19 - Det kan du ju inte säkert uttala dig om förän man ser reslultatet (dvs avkommorna). Det enda du kan säga med poängen (om det är poäng från avelsvärdering av hingstar är ju hur nämnden bedömt hingstens exteriör, gångarter och löshoppning som det visas för dagen. Det är ju också viktigt att se till härstamningen - vad har du för stam, vad har släktingar presterat m.m. Jag tycker för övrigt att om man har regler och poängränser för bedömning enligt rasvisa krav så har man. Sen har väl var och en rätt att tycka vad man vill om gränserna - men en fördel med allt det nya, som också skapar förvirring, är ju att man lämnar nya möjligheter öppna - som inte tidigare funnits. Personligen tycker jag att många allt för lite pratar om också stoets betydelse för framgångsrik avel, och att det ju handlar om att väga för och nackdelar mot varandra. Men att fastna i diskussioner om nämnden bedömer rätt eller fel - lämnar ju frågan om vad behöver jag för information om den hingst jag väljer i skuggan. Poängrader i all ära - men ett garantibevis är det ju inte frågan om, vare sig det gäller höga eller låga poäng.

#16 Starrhult du skriver at jeg fortsätter att raljera kring frågor som i huvudsak ligger helt utanför SCS kontroll. Forklar meg hvem som har laget hingstreglementet som stipulerer 5.5 i hoppning. 

Du må ha misset min siste mening hvor jeg skriver  Har problemer med å forstå at et slikt system skal före vår ras fremmover. Håper på svar og ideer hvordan dette kan löses.

Og til sist så må jeg desverre innrömme at jeg også har store problemer med å ta deg seriöst, da du i en annen tråd synes det er ok å bryte mot jordbruksverkets regler, bare fordi hö prisene i sörmland er så dyre.

Vi är helt novis i avelsbranschen och hade inte förberett oss speciellt väl, men vi bestämde oss ändå för att visa vår lille (135 cm) connemarahingst Darwin III. Han blev inte godkänd, men skötte sig, enligt oss, väldigt bra ändå. Han var t.ex bara löshoppad 2 ggr innan vi kom ner… Nu återstår att se vad vi ska göra med honom. Brännande fråga (förstår jag efter diskussionerna ovan) om jag ska ta något föl efter honom eller inte. Det som talar för är att han är så himla snäll och samarbetsvillig (speciellt med barn). Egenskaper jag tycker är väldigt viktiga också och om jag kan hitta något sto som matchar hans svagheter kan det kanske komma att bli så.

#22 Frågan om höpriser hör inte till denna fråga - men läs gärna det inlägget en gång till så kanske du förstår att det handlar om olika perspektiv på vad som är viktigt - exemplet på kostnader skulle lika gärna handla om vad det kostar att anmäla till en tävling, att vaccinera en häst, att sko en häst, att mäta en ponny m.m.

#23 Klok tanke tycker jag i alla fall.. Han är väldigt söt också 🙂

# 20 Löshoppningsbetygen, får man hoppas på, är en bedöming på hur stor egenskapen för hoppning, löst, och visst har träningen med resultatet att göra men det är inte allt. Det måste finnas ett visst mått av förmåga, och en del andra egenskaper som gör en bra hoppare till just en bra hoppare. Dåliga siffror kan man visst få trots att individen är en god hoppare, det är levande materia vi har att bedöma men det är väldigt stor skillnad på att få 88 och 55. Tror mig veta att domarna har så stor erfarenhet att de kan bedöma en talang eller ej.

#21 Håller med dig helt, stoet har ju väldigt mycket att säga till om i vår önskan om den fulländade individen. Hingsten står för den värderade, provade i olika sammanhang där resultaten hamnar på papper. Stona får man hoppas är visade och får ju gärna ha presterat innan de sätts i avel. Alla har vi ju mål med vår avel och utifrån rasmålet så har vi ändå stor frihet i våra val. Som #23 skriver så har temperamentet väldigt stor betydelse, inte endast vuxna som skall använda våra ponnyer utan barn och ungdomar i olika sammanhang.

Fram för våra fantastiska ponnyer av rasen Connemara och vi behöver avla i Sverige.

#23 Darwin gillade jag :)
Minns jag rätt att han fick 77 i hoppningen?

Liten video på Angelus Spinning Sparrow :) Visare Johanna Edvardsson

Löshoppning, Angelus Spinning Sparrow

Löshoppning Angelus Spinning Sparrow

#26 Ja, Darwin fick 77 på löshoppningen.

Löshoppningen är väl mycket dagsform också?

Min mara hoppade 8-7 som treåring och typ 5-5 eller nåt sånt som fyraåring. Skillnaden var att jag inte kunde visa på kvalitets då jag hade brutit svanskotan, så hon genomförde hela testen med "nya" människor. Hennes teknik var ju egentligen inte sämre som äldre.

Jag som har ett yngre sto nu vill nog gärna se äldre hingstar som har hunnit prestera lite, det säger ju inte per automatik att den nedärver sina positiva sidor men det ä ju allt man har att gå på till att börja med.

(Dock vill jag nog betäcka med en av de som inte gick igenom denna gång om han får ny chans och går igenom. Kanontrevligt psyke och inte släkt med min…)

#31 Nja, löshoppning och dagsform, ja visst kan man ha en dålig dag men en god hoppare skall inte skilja mer än högst en liten variation från bra sifffror. 88 för att få utmärkelse på treårstest och kvalitets är ett bra mått. Sen får man minnas att man tävlar inte i löshoppning. Erfarenhet säger mig också att en som gått bra på treårstest inte givet går lika bra på en kvalitets. Men jag tycker att 4 åringen nog skall hoppas uppsuttet men det är en helt annan diskussion.

#28-30 Kul med film👍Tack!

Jag skriver inte att man ska få utmärkelser vid lägre poäng, bara att jag tycker att ett enda test egentligen är för lite.

Varje treårig hingst kan ju genomgå först avelsvärdering på våren och sen en trårstest, det ger två värderingstillfällen som treåring. Det är alltid bättre med fler tillfällen man kan bedömma en häst. Nu har vi de systemen vi har och då är det ju av största vikt att man träffar formtoppen vid bedömningstillfället/na. Träning, träning och åter träning ger resutat i de flesta fall men det krävs ett visst mått av förmåga. Man behöver liksom ett fundament att bygga på.

# 31 Hur kan du vara så säker på att hingsten du vill betäcka med har ett kanontrevligt psyke. Hoppas att du skaffat dig den åsikten genom att själva vara med i hingsten i olika miljöer. Vad fick den för temperamentspoäng på löshoppningen? Jag hoppas att du inte går på vad du läst på internet.

Jag är så trött på alla hingstägare som skryter på internet om hur fantastiskt temperament deras hingstar har. De flesta är snälla att borsta hemma, men det är när de hamnar i nya miljöer, som man kan se hurdant psyke de har.

#36 Absolut rätt inställning. Visst skall man se hingsten i många olika situationer för att någorlunda säkert kunna bedöma dess temperament.

Visst mått hur hingstens temperament är, är att också träffa avkommor och se hur de är.

Vill igjen ta opp et meget viktig fråga rundt vår Connemara avel, og håppas at det kan bli en seriös diskusjon rundt emnet, det jeg tidligere har prövd å påpeke er at med nåvärende system så så har man ingen indikasjon på om hingsten kan prestere noe, men kun er eksteriört bra.

Les dette inlegget ,   http://connemara.nu/?p=4399#more-4399             og så kan man se at en stor prosent av hingster som har värt og är i bruk med prestasjons stam idag enligt det nye systemet hadde varit RCB altså Klass 2.

Her er et inleg som forklarer det nye stamboksystemet som ble innfört i 2011   http://connemara.nu/?p=1679 på en lett måte.

De fleste vil si at det ikke er opp til oss i Sverige å bestemme dette, det er en sannhet med modifikajon. Eu sier at vi må fölge moder stammboken altså CPBS sine principles, det har vi gjort ved å ha en grunnstambok SCR, som er class 3 en RCB stambok som er class 2 , og en RC stambok som er Class1, i og med dette så har vi oppfylt EU sine direktver, enl 96/76/EC. Det står ikke bestemt noen sted at vi ikke kan dele denne stamboken videre eller ha supplementer som f.eks om det er utfört bruksprov, prestasjons meriter etc, I og med at vi avkomme värderer hingstenen idag så har vi allerede et eget system , da de ikke har dette på Irland . F.eks i Finnland har de minimum krav på Class 2 som vi ikke har her hjemme. Håper vi kan få en seriös diskusjon rundt dette emne .

I Danmark er de klasser inddelt i forskellige sektioner.